Innehåll

  1. Introduktion
  2. Historik
  3. Webbstandarder
  4. Struktur och presentation
  5. (X)HTML
  6. CSS
  7. Tillgänglighet
  8. URL:er
  9. Referenser
  10. Ordlista

1. Introduktion

OBS! Innehållet i denna svenska version av Webbutveckling med standarder är delvis föråldrat och behöver uppdateras för att stämma överens med innehållet i den engelska versionen. Jag vet inte när jag kommer att få tid att göra det, så tills vidare är det bättre om du läser den engelska versionen, Developing With Web Standards.

Detta dokument förklarar varför och hur man genom att använda webbstandarder kan bygga webbplatser på ett sätt som sparar tid och pengar för utvecklare och webbplatsägare, samtidigt som det ger webbplatsbesökaren en bättre upplevelse. Dessutom diskuteras en del andra metoder, riktlinjer och allmänna goda exempel som syftar till att producera högkvalitativa webbplatser som är tillgängliga för så många som möjligt.

2. Historik

När Internet och webben slog igenom på allvar under senare delen av nittiotalet hade inte webbläsartillverkarna implementerat CSS, Cascading Style Sheets, tillräckligt bra för att det skulle vara praktiskt användbart för att styra hur ett HTML-dokument presenterades. Det är till viss del förståeligt med tanke på att specifikationen för CSS Level 1 publicerades 1996 och CSS Level 2 publicerades 1998.

Bristen på stöd för CSS i webbläsarna kombinerat med krav från formgivare fostrade inom trycksaksproduktion ledde till att man misshandlade HTML på alla möjliga och omöjliga sätt för att kontrollera utseendet. Ett stort genombrott kom till exempel när formgivare upptäckte att man kan använda attributet border="0" för att göra en tabells kantlinjer osynliga, och därmed skapa ett rutnät att styra sin layout med. Ett annat exempel är användandet av genomskinliga, och därmed osynliga, GIF-bilder för att styra en layout.

Eftersom HTML inte är tänkt att användas för att styra ett dokuments utseende blev koden full av hack, felaktigheter och webbläsarspecifika element (taggar) och attribut. Validering var något som nästan ingen kände till eller använde sig av. Det engelska uttrycket ”tag soup”, taggsoppa, är mycket träffande när det gäller denna röra av kod.

Med varje ny version av de olika webbläsarna har deras stöd för CSS utvecklats, om än långsammare än man skulle önska. Trots den långsamma utvecklingen är vi nu i ett läge där webbläsare med tillräckligt stöd för CSS används av så många att det inte längre finns någon anledning att inte använda HTML så som det var tänkt att användas: att beskriva hur ett dokuments innehåll är strukturerat, inte hur det ska presenteras. Presentationen styrs i stället med hjälp av CSS, som är skapat just för det ändamålet.

Kommentarer, frågor eller förslag? Kontakta mig.

© Copyright 2004-2008 Roger Johansson