Sveriges bästa webbplatser inte så bra

Note: this article is in Swedish. An English translation will be available later.

Tidigare i år publicerade svenska Internetworld Sveriges bästa sajter 2004, en lista över de webbplatser tidningen anser vara Sveriges hundra bästa. Webbplatserna har granskats utifrån fyra kriterier: aktualitet, gränssnitt, kvalitet och kreativt utnyttjande av mediet. Här granskar jag de tjugo första utifrån ytterligare två kriterier: tillgänglighet och webbstandarder.

Som webbutvecklare med tillgänglighet och webbstandarder som specialintressen ville jag ta reda på hur väl webbplatserna på listan lever upp till rekommendationer och riktlinjer inom dessa områden. Därför gjorde jag en egen granskning. Av tidsskäl begränsade jag mig till de tjugo första på listan.

Bristande kvalitet

Min slutsats blir att Internetworlds bedömning av gränssnitt och kvalitet verkar ha gjorts utan större hänsyn till faktorer som användbarhet, tillgänglighet och teknisk kvalitet. De allra flesta webbplatser på listan är dåliga – i flera fall mycket dåliga – på att följa de riktlinjer som finns för tillgänglighet och webbstandarder. Av de tjugo första webbplatserna på Internetworlds lista är det ingen som fullt ut kan sägas vara byggd på ett modernt sätt. Två eller tre ser ut att ha gjort försök, men ingen når ända fram. Närmast kommer susning.nu och Konsumentverket. Båda har dock brister när det gäller semantisk användning av HTML.

Förlegade utvecklingsmetoder

De dåliga resultaten beror till stor del på att en majoritet av Sveriges webbutvecklare fortfarande bygger webbplatser på samma sätt som man gjorde på 1990-talet. Det har hänt mycket sedan dess. Nya webbläsare har tillkommit, samtidigt som gamla har fasats ut. Moderna webbläsare tillåter mycket effektivare utvecklingsmetoder än de primitiva, oflexibla och bandbreddsslukande metoder som användes i Webbens barndom och under IT-boomen.

Dålig affärsnytta

För webbplatsägaren, som ofta är lekman inom området, är det långt ifrån självklart vilka konsekvenser det får att en webbplats varken är tillgänglig för alla eller utvecklad med webbstandarder. I korthet kan man säga att det handlar om ökade kostnader, färre potentiella kunder, och större leverantörsberoende. En mer detaljerad beskrivning finns att läsa i artikeln Affärsnyttan med webbstandarder. En annan artikel, Webbutveckling med standarder, innehåller information riktad i första hand till utvecklare.

Ställ rätt krav på leverantören

Hur ska man då undvika de misstag som så många gör? Det handlar till stor del om kunskap. Före upphandling av en webbplats gäller det att göra research, precis som man gör inför ett bil- eller husköp. Ju mer man vet om det man ska betala för, desto större är chansen att man gör ett bra köp.

När man betalar någon för att utveckla en webbplats är det viktigt att ställa rätt krav. Genom att begära att slutprodukten är tillgänglig och följer webbstandarder ökar man sannolikheten att man får en snabb, lättanvänd och hållbar webbplats som besöks, används och uppskattas av många. De granskningspunkter jag använde i min undersökning är en bra början.

Granskningspunkter

Kontrollen gjordes i de flesta fall på webbplatsens startsida. I vissa fall är dock startsidan endast en genomgångssida, som leder vidare till den egentliga startsidan. Där har jag gjort kontrollen på den egentliga startsidan.

Genomgången gjordes i mitten av augusti 2004. Förändringar på webbplatserna kan ha gjorts efter detta, så det är inte säkert att resultaten, som redovisas i tabellen Granskningsresultat, teknisk kvalitet, fortfarande gäller.

Följande punkter kontrollerades:

DOCTYPE

Anger vilken DOCTYPE, document type definition, som används.

För webbplatser som använder ramar (frames) kontrollerades dels framesetfilen, dels ett dokument i den ram som bedömdes vara ”huvudsidan”, dvs den vars innehåll förändras beroende på var på webbplatsen man befinner sig.

DOCTYPE-deklarationen är viktig av två anledningar. Den ena är att den används av HTML-validerare för att avgöra vilken version av HTML eller XHTML som används. Den andra, och mer praktiska, är att den avgör om moderna webbläsare ska använda ”standardläge” eller inte.

Teckenkodning

Vilken teckenkodning man har angett att webbplatsen använder.

Om den saknas innebär det att webbläsaren måste försöka gissa vilken teckenkodning som används. En felaktig gissning leder ofta till att text inte visas som den ska, och blir svår eller omöjlig att läsa.

HTML-kvalitet

Det antal fel som rapporteras av W3C:s HTML-validerare.

För att genomföra en validering krävs att DOCTYPE och teckenkodning är angivna. Om någon av dessa saknades användes validerarens gränssnitt för att ange HTML 4.01 Transitional för DOCTYPE respektive iso-8859-1 för teckenkodning.

De flesta webbläsare försöker kompensera för felaktigheter i HTML-koden. Det innebär att det tar längre tid att räkna ut hur sidan ska presenteras, och eftersom alla webbläsare inte kompenserar för felaktigheter på samma sätt kommer resultatet att variera. Det är inte heller säkert att framtida webbläsare är lika hänsynsfulla när det gäller felaktig kod.

Man kan göra en jämförelse med text. De flesta kan förstå en text som innehåller felstavningar och grammatiska fel, men det är lättare att läsa en rättstavad och grammatiskt korrekt text.

CSS-kvalitet

Antalet fel som rapporteras av W3C:s CSS-validerare. CSS-fel är oftast inte lika allvarliga som HTML-fel, men även här gäller att olika webbläsare kompenserar för felen på olika sätt, vilket leder till varierande resultat.

JavaScriptberoende

Om webbplatsen fungerar när webbläsaren saknar stöd för JavaScript.

Det är inte ovanligt att problem uppstår när JavaScript är avstängt. Här upptäckte jag ett fall där man blir helt utestängd från webbplatsen, ett par fall där navigeringen inte fungerar, och ett fall där man går miste om webbplatsens huvudfunktionalitet. I inget av fallen visades någon förklaring eller varning.

Många webbanvändare har JavaScript avstängt (för närvarande åtta till tio procent, beroende på vilken statistik man tittar på), och sökmotorrobotar saknar stöd för JavaScript. Det innebär att en webbplats som är beroende av JavaScript sannolikt kommer att få en dålig sökmotorrankning.

Cookieberoende

Om webbplatsen fungerar även om webbläsaren inte accepterar cookies.

Det blir allt vanligare att webbanvändare inte tillåter en webbplats att skapa cookies. Därför bör man undvika att göra en webbplats beroende av cookies.

Alt-attribut

Som en mycket översiktlig kontroll av webbplatsens tillgänglighet kontrollerades hur många bilder som saknar alt-attribut.

Alt-attributet används för att ange en alternativ text, som kan visas av webbläsare som inte hanterar bilder, eller i grafiska webbläsare med bilder avstängda.

Om attributet saknas innebär det att den information som bilderna innehåller går förlorad för den som inte ser bilderna. Det kan också innebära stora problem för den som använder en skärmläsare. Detta är som sagt en ytlig kontroll av tillgänglighet, men generellt kan man säga att om man inte har ansträngt sig för att ange alt-attribut, har man knappast lagt någon energi på att göra webbplatsen tillgänglig i övrigt.

Plattformsdiskriminering

Kontroll av om webbplatsen vägrar att släppa in besökare som använder en annan kombination av webbläsare och operativsystem än den som webbplatsens utvecklare eller ägare anser sig vilja ”stödja”. Detta drabbar nästan alltid den som använder något annat än Internet Explorer för Windows. Diskrimineringen tar sig vanligen uttryck i att besökaren får se en tom sida, eller ett meddelande med en uppmaning att ”uppgradera” sin webbläsare.

När man använder moderna utvecklingsmetoder stänger man inte ute besökare.

Semantik och struktur

Med semantik menas i detta sammanhang strukturell betydelse. Denna bedömningspunkt är inte helt objektiv eftersom det finns visst utrymme för tolkningar. Här har jag kontrollerat om man har använt de strukturella element som finns i HTML för att ge dokumentets ingående delar betydelse, samt om elementen har använts på korrekt sätt.

Som exempel på element som ofta används för litet eller på fel sätt kan nämnas rubriker (<h1><h6>), stycken (<p>), listor (<ul>, <ol>, <li>, <dl>, <dt>, <dd>), betoningar (<em>, <strong>) och tabeller (<table>).

Sammanfattning

En klar majoritet av de webbplatser som svenska Internetworld rankade högst uppvisar stora brister i tillgänglighet, och följer inte webbstandarder.

Det innebär att webbplatserna använder avsevärt mycket mer bandbredd än nödvändigt, blir långsammare att använda, utestänger, eller försvårar för, många besökare, och riskerar att vara beroende av en specifik leverantör.

Några få av webbplatserna ser ut att vara på rätt väg. Susning.nu och Konsumentverket får dela förstaplatsen på min lista, men båda lämnar en del att önska när det gäller semantisk användning av HTML.

Posted on August 18, 2004 in Accessibility, Web Standards

Comments

  1. Det är sorgligt att inte ens facktidningar har bättre förståelse.

    När vi byggde når nya webbplats bolagsverket.se såg vi till att hålla oss till standarder och försökte göra webbplatsen så tillgänglig som möjligt. Responsen från besökarna har varit odelat positiv så här långt.

    Allt handlar om yta idag, inte bara på webben. Hur det ser ut “under motorhuven” är det få som bryr sig om. Vart tog yrkesstoltheten vägen?

  2. Hej!

    I found your article quite interesting. (I do understand Swedish, men jag skriver på Svenska inte så bra!) Anyway, my favorite swedish web site is SVT.se, both from the looks (I like the TV onscreen design of SVT a lot, too) as well as from its content. – What are the web sites you all like most in Sweden and what site would you have hence liked to have seen in the Top 100 List of Swedish Web Sites?

    Hälsningar av Tyskland, Stephan.

  3. August 20, 2004 by Roger (Author comment)

    Tommy: Mycket handlar om yta, men på fel sätt. Ingen av webbplatserna jag tittade på är särskilt grafiskt tilltalande. Faktiskt är många riktigt skamfula. Det är naturligtvis en smaksak, men jag tror inte det finns många som skulle vinna några designpris på den listan.

  4. I så fall undrar man ju vilka kriterier Internetworld baserade sin bedömning på.

  5. August 20, 2004 by Jonas Sveningsson

    I så fall undrar man ju vilka kriterier Internetworld baserade sin bedömning på.

    Innehållet? Trots att sidan inte validerar eller är byggd enligt webstandarderna kan den faktiskt ha ett bra och viktigt innehåll.

    Tack för en bra artikel!

  6. August 21, 2004 by Roger (Author comment)

    Jonas: Absolut! De flesta webbplatserna på listan har bra innehåll och/eller funktionalitet som är av intresse för många. Synd bara att det inte presenteras på bästa möjliga sätt.

  7. Några som fattat webbstandardevangeliet är Statskontoret och 24-timmarsmyndigheten.

    I teorin, that is. I praktiken lever de inte upp till sina egna rekommendationer.

    Btw, tack för att du försöker frälsa Sverige…

  8. Apropå: När man har en sådan rutig bakgrund som på den här sidan, och posten är ganska lång som i det här fallet, så känns det “ryckigt” när man rullar ner. Jag tror det blir en slags optisk villa. Det känns lite som att sidan inte har “laddat färdigt” kan man säga. Jag vill inte klaga, för jag kan absolut inte bättre själv, det är bara en iaktagelse.

  9. August 31, 2004 by Roger (Author comment)

    Johnny: Japp. I vissa kombinationer av webbläsare, operativsystem och datorkonfigurationer blir det så. Det beror på att bakgrunden är “fixed”. Funderar faktiskt på att ändra det.

Comments are disabled for this post (read why), but if you have spotted an error or have additional info that you think should be in this post, feel free to contact me.